Baslådan

Nu var det på tiden att färdigställa basboxen. Jag valde att köra den parallellt med tornen och att koppla kanalerna till var sin talspole. Högtalarsystemets impedans är då ca 4 W. Lådans volym är ca 68 liter och även den är helt gjuten i betong, med något tjockare väggar. (se foto 6) Jag dämpade lådan varken med akryl eller dämpfilt - däremot stagade jag den. I detta skede hade jag inte tänkt på delningen, så nu i efterskott kunde jag ju ha dämpat med tanke på att boxen i praktiken spelar ganska högt. Delningsfilteret är av första ordningen. Jag ville igen undvika komplicerade filter. Jag använder endast en spole mellan förstärkare och element. Spolen är vald uteslutande genom att lyssna på hur musiken låter. Jag har inte utfört en enda mätning under hela projektets gång. Inte för att jag inte har möjlighet till det, utan för att jag inte tycker att det är till någon nytta. För mig räcker det att det låter bra! Det är klart att jag med att visa en mätning bättre kunde övertyga dig som läser detta, men jag har inget behov av att övertyga någon. Du får själv dra dina egna slutsatser av det du läser  ;-).

För att samstämma basen och pelarna testade jag olika spolar i ”filtret”. Spolar med 1200 lindningsvarv tyckte jag att fungerade bäst – det var balans i ljudbilden. Basen spelar tyvärr ca 6 dB lägre än linjekällorna så jag har försökt kompensera detta genom placeringen (vid vägg). Detta är ingen ”hemteater-sub”, den tjocka stenväggen ska inte skaka – baslådans uppgift är att kompensera linjekällornas bristande djupbas - och det gör den bra. Dessutom har jag min övriga utrustning stående på baslådan – här får säkert många svurna ”high-end”-fanatiker fnatt, men baslådan är så tung att den inte skakar vid normal lyssningsvolym och dessutom har jag isolerat förstärkaren från lådan och min Rotel cd-spelare står på spikes.

tillbaka    inledning    kopplingen    bygget    baslådan    resultatet